Att välja turskidor

Är det dags för nya turskidor, men du vet inte riktigt vad du vill ha? Här nedan listar vi några saker att tänka på för att skidköpet ska bli enklare.

Vallningsfria skidor eller inte?

Det här är en smaksak och något som kan diskuteras länge, det finns för- och nackdelar med båda alternativen. En vallningsfri skida behöver ju inte vallas vid varje användning, bara grundvallas då och då för att inte torka ut. Enkelt och snabbt alltså. Den har ”fiskfjäll” på undersidan under spannet, för att få grepp i snön. Nackdelen är att när man åker nerför så bromsar ”fiskfjällen” lite, de ger ett litet motstånd i snön. Efter en lång tids användning kan man också se att de börjar mattas av och bli slitna. Man tenderar att ha helt okej grepp i de flesta snöförhållanden, men kan inte optimera greppet på samma sätt som med en skida man behöver valla.

Det här är en smaksak och något som kan diskuteras länge, det finns för- och nackdelar med båda alternativen.

Skidor man ska valla har fördelen att om man vallar rätt blir det perfekt grepp och glid. Det kan dock vara svårt att lära sig vallakonsten. Samt att det tar extra tid då man ska iväg på morgonen och att man behöver packa med sig valla på turer.

Stålkant eller inte?

Om du har hund så rekommenderas en skida utan stålkant, för att inte skada hunden om du skulle råka köra över hundens tassar. Annars rekommenderar vi stålkant, då skidan blir mer lätthanterlig och får bättre grepp på skare och isigt före.

Bredd och midja?

En del skidor har mer insvängd midja och blir då lättare att svänga med. Det kan vara bra om du gillar lite mer lekfull åkning över hela fjället. Ska du däremot ut på långtur, mest gå platt och dra pulka, så är en rak variant att föredra då den är mer längdstabil och framåtgående. Samma sak om du också vill kunna åka i dragna längdspår med dina turskidor – tänk då på att välja en rak, något smalare modell.

En del skidor har mer insvängd midja och blir då lättare att svänga med.

Vilken bindning ska jag välja?

Vi rekommenderar att välja en lite kraftigare bindning än en vanlig längdbindning, då den blir för svag och kan gå sönder under långa dagars slit. En BC-bindning är det vi själva använder på våra turskidor, den är vanlig och populär och tillräckligt slitstark för det mesta. Till den bindningen behöver du en BC-pjäxa, som har en metallstång framme i tån, lite bredare än på längdskidor.

Nordic norm 75 mm systemet finns också, och har funnits länge. Då behövs en pjäxa med en läpp, som har tre hål under sig, som man klämmer fast. Det är en mycket stabil och slitstark bindning, det är istället läppen på pjäxan som kan gå sönder efter åratal av användning.

Sedan några år tillbaka finns även Rossignol Explore, en lätt, enkel bindning som är robust. Den har en hälhöjare och rekommenderas särskilt till offpistturer. Till den behöver du en Explore-pjäxa, som har två piggar på vardera sida av tårna. Den är något bredare än BC-bindningen, tänkt att passa på en bredare skida med mer midja.

Stighudar

Att ha ett eller två par stughudar till sina turskidor är ingen dum idé. Oavsett vilken typ av åkning du vill ge dig ut på behövs de nästan. Om du vill gå uppför och åka nerför rekommenderar vi hellånga stighudar, så du inte halkar baklänges. Samma gäller om du drar en väldigt tung pulka, eller drar en pulka i uppförsbackar.

Korta stighudar använder sig bland annat Åsnes av. Skidorna har då två fästpunkter på mitten, ovanför foten, så att man kan fästa stighuden precis under spannet på skidan. De är mycket användbara om man drar pulka, vill gå svagt uppför eller om det är väldigt halkigt före.

När det gäller material på stighudar finns mohair, nylon och en mix av dem båda. Mohair glider bättre men slits fortare än nylon. Nylon å andra sidan är mer slitstarkt men tar även emot lite mer.

Det är mycket att tänka på inför ett skidköp, men vi hoppas att du blivit lite klokare!

Text: Cathrin Larsson

Har du några frågor eller funderingar?

Skicka ett mail till info@laponiaadventures.com
Vi hjälper dig gärna och svarar så snart vi kan!